Ranitidin – Effektiv lindring vid mag- och tarmsbesvär
| Produktdosering: 20mg | |||
|---|---|---|---|
| Förpackning (antal) | per pill | Pris | Köp |
| 90 | €0.46 | €41.35 (0%) | 🛒 Lägg i varukorg |
| 120 | €0.43 | €55.13 €51.93 (6%) | 🛒 Lägg i varukorg |
| 180 | €0.41 | €82.70 €74.04 (10%) | 🛒 Lägg i varukorg |
| 270 | €0.40 | €124.04 €106.74 (14%) | 🛒 Lägg i varukorg |
| 360 | €0.38
Bäst per pill | €165.39 €138.47 (16%) | 🛒 Lägg i varukorg |
Ranitidin är ett välkänt och pålitligt läkemedel som tillhör gruppen H2-blockerare. Det används för att behandla och förebygga en rad mag- och tarmsbesvär genom att minska mängden syra som magsäcken producerar. Med sin långa historia av klinisk användning och beprövade effekt erbjuder ranitidin en pålitlig lösning för patienter som söker lindring från besvär orsakade av magsyra. Läkemedlet är receptfritt i vissa styrkor och receptbelagt i andra, vilket gör det lättillgängligt samtidigt som säker användning säkerställs under medicinsk rådgivning.
Funktion och farmakologi
- Verkar som en selektiv H2-receptorantagonist
- Minskar produktionen av magsyra genom att blockera histaminreceptorer i magsäckens parietala celler
- Ger snabb och långvarig effekt med upp till 12 timmars varaktighet
- Finns i tablett- och kapselform med olika styrkor (150 mg och 300 mg)
- Kan även administreras intravenöst vid sjukhusvård
Fördelar
- Effektiv lindring av halsbränna och sura uppstötningar
- Förebygger magsårsbildning vid regelbunden användning
- Minskar risken för återfall av mag- och esofagussår
- Lämpar sig för långtidsbehandling vid kroniska tillstånd
- Snabb symtomlindring, ofta inom en timme efter intag
- Väl tolererat med få allvarliga biverkningar vid korrekt användning
Vanliga användningsområden
Ranitidin används primärt för behandling av symtom och tillstånd relaterade till överskott av magsyra. Det inkluderar behandling och underhållsterapi för duodenalsår och magsår, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), esofagit samt Zollinger-Ellisons syndrom. Läkemedlet används även profylaktiskt för att förebylla stressrelaterade sår och för att minska risken för aspirering av magsyra under narkos. Vid dyspepsi och tillfällig halsbränna kan ranitidin användas efter behov för snabb symtomlindring.
Dosering och administrering
Doseringen av ranitidin varierar beroende på indikation och patientens ålder. För vuxna med aktivt magsår rekommenderas vanligtvis 150 mg två gånger dagligen eller 300 mg en gång dagligen, helst på kvällen. Vid underhållsterapi ges ofta 150 mg dagligen på kvällen. För GERD kan doseringen uppgå till 150 mg två gånger dagligen. Dosering för barn baseras på kroppsvikt och måste ordineras av läkare. Tabletter skall sväljas hela med vatten och kan intas med eller utan mat. Intravenös administrering sker enbart under sjukhusvård.
Försiktighetsåtgärder
Patienter med nedsatt njurfunktion kräver justerad dosering på grund av ranitidins renala utsöndring. Vid långtidsbehandling bör leverfunktion regelbundet kontrolleras. Äldre patienter kan vara mer känsliga för biverkningar och kan kräva lägre doser. Ranitidin kan maskera symtom på magcancer, varför utredning bör övervägas vid persistenta besvär. Graviditet och amning kräver medicinsk bedömning innan användning. Alkohol och mat som utlöser besvär bör undvikas under behandling.
Kontraindikationer
Ranitidin är kontraindicerat för patienter med känd överkänslighet mot ranitidin eller något av övriga ingredienser i preparatet. Det bör inte användas av patienter med akut porfyri. Vid svårt nedsatt njurfunktion (GFR < 30 ml/min) krävs avsevärrdosjustering eller alternativ behandling. Barn under 12 år bör endast använda ranitidin efter läkarordinering och noggrant utvärdering.
Möjliga biverkningar
Vanliga biverkningar inkluderar huvudvärk, trötthet, yrsel och förstoppning. Mindre vanligt förekommande är diarré, illamående och hudutslag. Sällsynta men allvarligare biverkningar kan inkludera leverpåverkan med förhöjda leverenzym, bradycardi, hematologiska förändringar såsom trombocytopeni, och i mycket sällsynta fall anafylaxi. Långtidsanvändning har i sällsynta fall associerats med vitamin B12-brist.
Läkemedelsinteraktioner
Ranitidin kan påverka upptaget av andra läkemedel som kräver sur miljö för absorption, såsom ketokonazol och itrakonazol. Det kan öka pH i magsäcken och därmed minska absorptionen av vissa preparat. Ranitidin kan potentiellt interagera med warfarin och öka blödningsrisk, kräver noggrann övervakning av INR. Förebyggande interaktion med vissa antacida preparat genom att separera intag med minst 2 timmar. CYP450-enzymsystemet påverkas i begränsad omfattning.
Glömd dos
Om en dos har glömts ska den intas så snart patienten kommer ihåg det, om det inte är nära inpå nästa schemalagda dos. I så fall ska den glömda dosen hoppas över och den vanliga doseringen återupptas. Dubbla doser ska undvikas för att minimera risk för biverkningar. Vid osäkerhet rådfråga apotek eller vårdpersonal.
Överdos
Symtom på överdos kan inkludera yrsel, kräkningar, diarré och i svåra fall bradycardi eller kramper. Vid misstanke om överdos ska medicinsk vård sökas omedelbart. Behandling är symtomatisk och stödjande. Dialys kan vara effektivt på grund av ranitidins renala utsöndring. Specifikt antidot finns ej.
Förvaring
Ranitidin ska förvaras vid rumstemperatur (15–25°C), skyddat från fukt och direkt solljus. Håll läkemedlet out of reach of children. Förvaras i originalförpackning för att skydda mot ljus och fukt. Kassera ej använda tabletter via apotek eller hushållsavfall enligt lokala riktlinjer.
Ansvarsfriskrivning
Denna information ersätter ej läkarrådgivning. Patienter bör alltid konsultera läkare eller apotekare innan behandling påbörjas. Dosering och behandlingslängd bör individualiseras baserat på medicinsk bedömning. Tillverkaren ansvarar ej för felaktig användning eller tolkning av denna information.
Recensioner och klinisk erfarenhet
Ranitidin har lång klinisk erfarenhet och generellt positiva recensioner från både patienter och vårdpersonal. Patienter uppskattar den snabba symtomlindringen och förmågan att återfå normal vardagsfunktion. Läkare noterar dess pålitlighet och väl dokumenterade säkerhetsprofil. Vissa patienter rapporterar bättre effekt jämfört med antacida men mindre potent än protonpumpshämmare för vissa indikationer. Långtidsanvändare upplever ofta minskad frekvens av återfall av magbesvär.

